Känner mig lite vilse ibland. Vet inte riktigt hur jag ska känna och förhålla mig till saker. Oftast funderar jag tills hjärnan domnar bort och känslorna blir likgiltiga. Det är nog bäst att inte tänka så mycket men det finns en anledning som med allt annat. Ironiskt att man pluggat hundratals timmar matte men ändå inte lyckas lösa världens till synes enklaste ekvation. Action speaks louder than words. Livet är fantastiskt orättvist och rättvist på samma gång.

På söndag isolerar jag mig från verkligheten i tre veckor. Det blir fantastiskt. Faktiskt.

Dags att entra duschen. Kvällen anropar!