Jag är less på att flytta, eller snarare hela jävla flyttprocessen och allt vad den innebär. Försökte få tag i en hyrbil för att kunna köra mina saker till Stockholm. Det gick inte. Man var tvungen att ha ett kreditkort för alla normalstora bilar. Dvärgmobilerna gick bra att betala för med ett hederligt kontokort. Vilken diskriminering. När man flyttar så behöver man oftast en drös med flyttlådor. Sådana hade jag planerat att införskaffa på claes ohlsson, men givietvis så hade jag glömt mina pengar hemma så även det sket ju sig såklart. Eftersom jag inte fick tag i någon bil så hörde jag av mig till bussgods. Det skulle kosta x antal hundralappar för att skicka skiten till Stockholm. "Fan vad bra" tänkte jag, tills jag kom på att jag måste transportera lådorna till bussgods på något sätt. Frågade hur det fungerade med upphämtning och fick till svar att de bara plockar upp saker måndagar, onsdagar och fredagar. "Fan vad bra" tänkte jag återigen, då kan de ju plocka upp grejern imorn, alltså på fredag. Det kunde de inte alls. Det var fullbokat då. Röfschvett också.

Imorn har jag inskrivning i Stockholm. Åker jag inte dit så tappar jag min plats. Att jag har en flytt att styra upp verkar ingen bry sig om. Jag får helt enkelt betala typ 400 spänn för att åka fram och tillbaks till Stockholm för att skriva in mig, sedan måste jag ju som sagt tillbaks för att styra upp flytten. Varför kan man inte bara få skjuta upp inskrivningen två dagar eller ta det över telefon eller vad som helst. Kan innte människor ta hänsyn, eller tror de att man bara hittar på?

Oh the humanity!

Jag var tvungen att dricka ett par öl för att kyla ner nerverna.

Nu har det i alla fall blivit lite goda nyheter. Vi får låna en bil av J:s fasters dotter. Det kanske finns en gubbe med skägg där uppe trots allt. Det har känts som att allting har varit emot mig idag, men jag antar att såna dagar också behövs emellanåt för att man ska kunna känna att allting flyter på ibland. Man får försöka se det positiva i allt. Nu ska jag gå och posta iväg vårt bidrag till en filmtävling. Avlutar med något sjukt funny-funny.

Peace.

Nu är jag så gott som färdig med mixen av Passion Lane's "No Promises". Det blev riktigt bra. Antagligen det bästa jag åstadkommit hittills under min korta ljudteknikerkarriär. Än så länge så har jag lyckats överträffa mig själv för varje mix jag gjort med dem, men jag får en känsla av att detta kommer sätta ribban ganska högt. Tur att jag gillar utmaningar. Att mixa musik är tamejfan bland det roligaste jag vet. Visserligen är det kanske förutsatt att det är musik som är bra och som känns i magen. Jag önskar att jag kunde försörja mig på att enbart mixa musik. Kanske någon gång i framtiden.

Har börjat packa ner lite saker här i lägenheten. Ht ar kollat på lite hyrbilsfirmor och såndär. Synd att man inte är så rik att man bara kan ge någon flyttfirma några tusingar för att hämta skiten från plats A för att sedan släppa av den på plats B. Det ska hur som helst bli skönt att installera sig i storstaden.

Annars känner jag mig ganska less på Sverige. Längtar efter att dra ut och resa och se lite mer intressanta platser. Det finns en vision av att åka iväg i början på 2011 och vara borta i ett halvår. Förhoppningsvis hinner vi med en snäppet kortare resa innan dess, frågan är bara vilken exotisk nation som man ska förgylla med sin närvaro.

Skulle sitta fint med en pad thai och en coconutshake på någon mysig restaurang i Thailand, eller varför inte en kall singha för 10 spänn på någon het strand. Det är snart ett år sedan vi var i Thailand. Tiden går så sjukt snabbt! Skönt med lite bilder så man kan drömma sig tillbaks:


Railey west


Nån strand på kho pangan


Haat yao

Nu verkar det som att vi äntligen kanske har fixat en lägenhet. Har redan fått ett kontrakt mailat till oss som vi ska fylla i och skicka iväg nu under helgen. Det känns ändå inte som att man bara kan andas ut och vara glad. Vi har varit så nära att få två fina lägenheter som i slutändan gick till någon annan. Med risk för att bli besviken så har man nästan lärt sig att inte ropa "Yaaay!! We made it!" förrän man verkligen har nycklarna i handen. Men vi är iaf jävligt nära nu, om man säger så.

Ska skriva mer om lägenheten och helgen senare. Nu ska vi på kräftskiva följt av en sväng ut i stockholmsnatten.

Peace!

Sitter i Nynäshamn nu, närmare bestämt hemma hos Johannas trevliga faster. Har kollat lite på friidrotts-VM och klappat en kisse sedan jag kämpade mig upp från sängen. Igår åt vi god middag och drack vin. Det var trevligt.

På tal om igår så var vi ju även och spanade in en lägenhet på söder. Den var fin och bra. Skulle nästan kännas för bra för att vara sant ifall vi skulle få den, så jag har ställt in mig på att inte få den bara för att slippa bli besviken. Jag trodde att det var mellan oss och två andra det skulle stå, men ägaren hade tydligen "råkat" posta en annons som hade resulterat i 100 telefonsamtal och 10 visningar. Damn. På fredag får vi i alla fall besked. God have mercy.

Idag ska vi kolla på en tvåa som ligger i Huddinge. Blir spännande. Ifall vi inte får lägenheten på söder så kan det ju vara ett välkommet alternativ. Börjar bli lite ont om tid nu innan min nuvarande lägenhet sägs upp, så det skulle ju vara skönt om bostadsgrejen löste sig så snart som möjligt. Helst nu.

Nåja, we will survive!

FIIIIIIIIIGHT!!!! som thunder skulle sagt. Jag har lyssnat ganska mycket på "mammas nya kille" senaste tiden. Schvajnigt bra!

Seg dag. Har nästan inte gjort något vettigt. Var ut och promerade en sväng. Det blåste så hårt att jag inte kunde ha på mig min hatt. Fick hålla i den under hela promenaden. Medan jag gick så slog det mig att jag inte har en aning om hur Norrköping egentligen ser ut fastän jag har bott här i ett år nu. Jag vet liksom bara hur centrum ser ut. Skulle jag gå 1 km i valfri riktning så skulle jag inte känna igen mig. Har inte heller åkt spårvagn en enda gång sedan jag flyttade hit. Nästan lite sorgligt.

Imorn ska jag åka till Stockholm och kolla på en lägenhet med Johanna. Södermalm denna gång. Lär ju inte få den med tanke på all konkurrens men man måste ju försöka.

Jag mailade en studenttidning i Stockholm idag och frågade ifall det fanns någon möjlighet att skriva något för dem när jag väl stationerat mig på KTH. Ska på intervju här någon dag och visa upp mig. Trevligt.

Jo förresten! Det har faktiskt visst hänt en alldeles otroligt spektakulär grej idag. Jag rakade av mig allt mitt majestätiska skägg som jag låtit gro under hela sommaren. Inte för att det var någon särskilt jätteimponerande kvantitet ansiktsbehåring, men ändå en hyffsad mängd. Det kändes som att det var dags att ta farväl, i alla fall för denna gång. Känner mig naken i ansiktet. Jag började nästan gilla att ha skägg. Hann få ganska många uppmuntrande skäggkommentarer under min korta skäggkarriär. Johanna tyckte att det ramade in mitt ansikte på ett fint sätt. Saknar det redan.

R.I.P skägget.

Fast vi ses nog igen inom en snar framtid.

Det brukar bli så.

Idag har jag skrivit en tenta i linjär algebra. Det är en mattekurs ifall någon oinvigd undrar. I ganska exakt fem timmar satt jag och ritade sträck, siffror och pilar medan min mage kurrade. Jag åt ingen frukost fastän jag gick upp hela två timmar innan tentan startade. Ibland är man bara sämst. Tror i alla fall att det gick ganska bra. Jag svarade på alla frågor förutom den sista, och det var mest för att jag inte hann. Kanske hade kunnat klara av den också om jag hade haft några minuter till.

Johanna var och hälsade på över helgen. Det var mysigt. Vi åt världens bästa kycklingkebab på ett ställe som vi nog kan titulera oss som stammisar på vid det här laget. Det ligger på filmstaden här i Norrköping. Minns fan inte vad det heter men om ni har vägarna förbi så får ni inte missa det. Ingen Norrköpingsvistelse är komplett utan den magiska kycklingkebabstallriken för 49kr. Gott som fan, man blir mätt som fan och det är billigt som fan. Bra som fan med andra ord! Skulle jag vara turistguide i Norrköping så skulle det vara det första stället jag visade turisterna. Om jag någon gång återvänder till Norrköping efter att vi flyttat till Stockholm så är det antingen för att skriva en omtenta eller för att äta kycklingkebab. Kommer nog få lite abstinensbesvär. Hoppas det finns något likvärdigt i Stockholm.

Vi har jagat lägenheter för fullt den senaste tiden. Hade en fin etta på gång, det stod mellan oss och en annan kille. Uthyrarfolket lätt lottning avgöra valet och självklart förlorade vi. Perkele. Nu börjar vi dock se ljuset i slutet på tunneln, har nämligen chans att få en fin tvåa på söder. Det står mellan oss och två andra. Please god!!!

Nu är jag typ ledig i två veckor innan skolan sätter igång. Vet inte riktigt vad jag ska göra av tiden. Ska nog packa, spela in musik, fota, träna och kanske uppdatera min hemsida iaf. Borde vara till Stockholm och prata med studievägledaren också så att jag vet vad jag ska plugga för kurser till hösten. Borde även fixa de sista ljudkurserna som jag har kvar på musikhögskolan. Har by the way en riktigt bra låt på gång nu. Det blir nog i vanlig ordning en hit! "Flyin high" har jag döpt den till. I'm so excited.

Det blev ett ganska långt och osammanhängande inlägg känner jag. Vi sätter punkt där.

Och nu hör jag att macgyver börjar på TVn. Yay! Måste ju ha den bästa signaturmelodin ever. Jag som tänkte sova. Nåväl, lite macGyver har ju ingen dött av.

Jag läste just en blogg där någon i sin tur hade länkat till följande videoblogg på youtube. Är det verkligen seriöst menat? Ibland så kan jag inte låta bli att tappa tron på mänskligheten. Nästan så att man blir lite rädd.



De där lätena som uppkommer efter så gott som varje mening ger mig nästan lite panik. Det känns som att jag vill skrika och slå sönder saker, alternativt hoppa ut genom fönstret. Man skulle säkert kunna använda klippet som en effektiv metod för psykisk tortyr på någon läskig anstalt. Samma klipp om och om igen. Skulle bryta ner de starkaste psykena till molekyler.

Är du artist? Känner du att du har svårt att slå igenom med din musik? Du investerar blod, svett och tårar, bor i replokalen, äter gitarrsträngar till frukost men ändå vill karriären inte riktigt ta fart. Det må vara riktigt frustrerande men misströsta inte. Räddningen är här. "Sweet. Berätta mer!" kanske du tänker nu, eller  "Öööh... va?" om du är trummis eller basist. Ta en bulle och gör det bekvämt för dig så ska jag berätta. Hemligheten till framgång bygger i många fall på att man... trumvirvel... snor andras material och gör en liten twist på skiten så att det blir ens eget. Man snor helt enkelt mjölken, paketerar om den och säljer den under ett nytt namn med ny förpackning. Pelles dundermjöl istället för arlas mellanmjöl, så att säga. Om man redan råkar vara lite känd så kan man sno från mindre kända. Ta från de fattiga och ge till dig själv. Det är ju så politiker fungerar när de bränner skattepengar på strippklubbar så det måste ju vara ett beprövat koncept. Jag menar vem skulle folk tro på? Stora Deep Purple eller lilla Blues Magoos? Ja, ni kan ju avgöra själva.

Jag antar att alla hört Deep Purples "Black Night" från 1970. Låten med ett av världens kändaste och mest karaktäristiska gitarriff. Det är nog inte fullt lika många som har hört Blues Magoos "We aint got nothing yet" från 1967.


Deep Purple - Black Night


Blues Magoos - We aint got nothing yet


Man behöver ju inte sno låtarna rakt av. Nejförfan, gör det lite smooth liksom. Det kan räcka med en meoldi här och en melodi där. Sno bara tillräckligt för att du ska kunna bygga vidare på det snodda materialet så att det blir en ny låt. När du väl blivit stor och känd, och kanske börjat begära talande tigrar och flygande igelkottar till logen så ska du dels tänka på mig med tacksamhet i hjärtat, men även gå vidare till fas två och göra som Nickelback, nämligen kopiera sina egna låtar (som de iofs mest troligen snott från första början).


Nickelback - "How you remind me" och "Someday"

Nu kanske du tänker "Fyfaen!" eller  "Öööh... va?" om du är trummis eller basist. Men faktum är ju ändå att det har gått ganska bra för både Deep Purple och Nickelback under åren. Jag tror att det är en beprövad metod att medvetet sno låtar av andra band och göra det till sitt eget. Samtidigt "insipreras" ju folk konstant av andras musik. För ett tag sedan stod det i aftonbladet om att stora Coldplay stämdes av lilla Joe Satriani som tyckte att Coldplays "Viva la vida" var ett plagiat på hans "If i could fly". Jag tyckte också att det var misstänkt likt. Återigen kan ni få avgöra själva:


Coldplay - Viva la vida och Joe Satriani - If i could fly

Det här är bara några handplockade exempel på låtar som jag tycker är uppenbart lika varandra. Det finns oändligt många exempel till som jag skulle kunna dra till med, men förhoppningsvis så fattar ni grejen.

Kan inte allt bara vara sammanträffanden? Jo, med all musik som flyter runt ute i världen så måste det vara oundvikligt att någon råkar skriva något som liknar något som någon annan redan har skrivit (schysst mening!). Men det är nog minst lika vanligt att man medvetet snor något som någon annan har skrivit. Alla vill ju säkert innerst inne skriva sin egen musik, det är antagligen därför som ingen skulle erkänna att man snott någonting från någon annan. När man blir riktigt känd och börjar ha krav på sig om att ha en skiva klar innan en deadline så är det säkert lockande att sno lite från någon annan för att underlätta sitt eget arbete och samtidigt hålla kvalitén uppe. Det är ju trots allt en försvinnande liten mängd vanliga svenssons som inser att någon låt är misstänkt likt någon annan.

Jag vill tro att folk medvetet börjar sno material när musiken går från att vara en passion till att vara ett arbete. Hemska tanke, eller hur?

Men för all del! Låt inte detta rubba dina ideal. Det var mest tänkt som en liten ögonöppnare. Skriv din egen skit! Det tycker jag att man ska göra. Skriv låtar som kommer från hjärtat, för allas hjärtan är olika, och det lämnar även avtryck i musiken som med all sannolikhet även blir unik. Låt musiken vara din passion! När du väl lyckas skriva din helt egna hit som börjar rotera på radio och tv så kommer det nog kännas riktigt jävla bra. Grattis! Då kan du kalla det för din egen musik och sova gott om nätterna.

Men bli inte förvånad när någon snor den.

Yes. Så är det. Då vart man tillbaks i Norrköping igen. Har två tentor nästa måndag som jag ska försöka att klara av. Bara jag klarar en av dem så är jag nöjd. Det verkar lite dött i korridoren här där jag bor. Tror att jag har hela köket för mig själv.

Lördagen och söndagen spenderades i Stockholm. Vi bodde på hotell, käkade fin mat och var ut på rockklubb. Hittade plankstek för 149 spänn inkl. öl på ett schysst ställe i gamla stan. Blir säkert några fler svängar dit när man installerat sig i storstaden på riktigt. Hann även med att kolla in en potentiell lägenhet. Den var fräsch och så, men jävligt skum planlösning plus att den låg på bottenplan och hade världens insyn. Men... om 20 dagar har jag ingenstans att bo så man kan ju inte vara direkt kräsen på den fronten kanske.

Nu är det linjär algebra för hela slanten som gäller samt ett besök om dagen på gymmet. Ska bli skönt att komma igång med träningen igen efter sommarlovet. Yooosh!


På rocks

Nu lämnar vi norrbotten och beger oss mot hufvudstaden och nya äventyr. Väskorna är packade, tänderna är borstade och solen skiner. En perfekt dag för att flygplansflygning.

Tack för allt norrbotten. Ses snart igen!

...det uttryckte min gode kusin att han hade för någon sekund sedan. Nu sitter han på toastolen och föder. Det har varit en helt ok kväll. Satt hos N. och drack lite öl samt någon mintu-shot i väntan på att inta umpitunnelii. Vi konstaterade ganska snabbt att det var jävligt dött ute i natten. Om fem timmar kommer min far och plockar upp mig. Två timmar senare bör jag vara i good ol' Luleå hos min underbara J. Det blir fint. Nu är det bara några få veckor tills vi flyttar till sthlm i ett gemensamt näste. Jagar lägenheter för fullt men det verkar vara lättare sagt än gjort att kirra ett boende. Det löser sig antagligen inom en snar framtid.

Gunatt!

Vi var i fjällen under helgen... och överlevde. Med nöd och näppe.

Alla som skriver på forum om att den västra leden upp till kebnekaise är lätt borde bli straffsparkade i skrevet. Det var fan bland det jobbigaste jag gjort i hela mitt liv, men ack så värt det. Utsikten var out of this world och vandringen i sig var en stor upplevelse fylld med fina synintryck som etsat sig fast någonstans på hjärnan för en lång tid framöver. Ska lägga upp lite bilder och sånt här inom en snar framtid. Just nu ska jag bara ägna all min energi till att försöka återuppliva mina trötta spagettiben. Tror de fortfarande lider av dödsångest från vårt lilla äventyr.

Men viktigast av allt; we made it! Halleluja.